Ställningsfullmakt

Ställningsfullmakt – en persons ställning utåt kan utgöra en ställningsfullmakt med rätt att företräda någon. (se 10 § 2 st AvtL).

”Där någon såsom anställd i annans tjänst eller eljest i följd av avtal med annan intager en ställning, varmed enligt lag eller sedvänja följer viss behörighet att handla å dennes vägnar, anses han hava fullmakt att företaga rättshandlingar, som falla inom gränserna för denna behörighet.”

En ställningsfullmakt grundas i någon slags avtal mellan huvudmannen och fullmäktigen. Det vanligaste exemplet på en ställningsfullmakt är en arbetstagare (fullmäktige) som inom ramen för sin anställning (genom anställningsavtalet) har rätt att företräda arbetsgivaren (huvudmannen).

Ett problem med ställningsfullmakter är att fastställa fullmaktens yttre gräns, dvs fullmäktigens behörighet då det oftast inte finns något tydligt dokument eller liknande som mot tredje reglerar vad fullmäktigen får göra med bindande verkan för huvudmannen.

Exempel: Expediten i klädaffären borde utan tvekan ha behörighet att sälja kläder och andra varor som förknippas med försäljningen i butiken. Försöker hon däremot att sälja kassaapparaten eller hyra ut lokalen hon arbetar i blir det dock svårare att bedöma ifall hon handlat inom sin behörighet och på så vis bundit sin arbetsgivare mot tredje man.

Ställningsfullmaktens yttre gräns kan fastställas med hjälp av:

Lagar:
8:29 aktiebolagslagenDen verkställande direktörens uppgifter
”29 § Den verkställande direktören skall sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.
Den verkställande direktören får dessutom utan styrelsens bemyndigande vidta åtgärder som med hänsyn till omfattningen och arten av bolagets verksamhet är av ovanligt slag eller av stor betydelse, om styrelsens beslut inte kan avvaktas utan väsentlig olägenhet för bolagets verksamhet. I sådana fall skall styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden.
Den verkställande direktören skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring skall fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen skall skötas på ett betryggande sätt.”

5:1 distansavtalslagenBehörighet för näringsidkarens ombud
”1 § Anlitar näringsidkaren ett ombud, skall denne alltid anses behörig att handla på näringsidkarens vägnar när det gäller att ingå distansavtal eller hemförsäljningsavtal, att utfästa förmåner som är avsedda att ingå i ett sådant avtal samt att ta emot betalning för näringsidkarens räkning. Näringsidkaren kan inte till nackdel för konsumenten inskränka denna behörighet.”

Sedvänja:
Utifrån sedvänjan som gäller för den yrkeskategori som fullmäktigen representerar. För att ta reda på den brukar man ta in yttranden från branschsammanslutningar och liknande organisationer och försöka fastställa någon slags norm för hur man grukar göra. Se t.ex NJA 1990 s 591, NJA 1992 s 782 och NJA 2002 s 244.

Ändamålsövervägande: domstol gör en ändamålsprövning, se NJA 2001 s 191

Rättshandlingens karaktär: Rör det sig om schablonartade och i det dagliga livet ofta upprepade rättshandlingar är det möjligt att fullmäktigen binder huvudmannen. Se NJA 1998 s 304

Återkalla ställningsfullmakt?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.